I Sverige berömmer vi oss om att vara ett land med låg korruption. Det stämmer förvisso, men helt befriade från korruption är vi inte. Det blir inte minst tydligt när man granskar den svenska spelbranschen, där det finns många halvmesyrer som ger upphov till korruption.

Transparency International är en organisation som arbetar mot korruption. Varje år presenterar man en ranking över alla stater i världen. Sverige brukar hamna i topp, eller kanske ska man säga i botten, som ett av de länder i världen där det är minst korruption. Men det finns problem med korruption även här, på många olika nivåer. Det är t.ex. inte ovanligt att lagen om offentlig upphandling kringgås i kommunerna, och att lukrativa kontrakt går till kommunpolitikernas vänners företag, eller ibland t.o.m. till företag som drivs av en eller flera politiker.

Men korruptionen kan även finnas på riksplanet. Det blir tydligt när man tittar på spelpolitiken. Som alla vet har vi i Sverige ett spelmonopol, men vad alla inte tänker på är att det inte bara är Svenska spel som bedriver spel om pengar. Förutom det statliga spelbolaget har vissa folkrörelser rätt att anordna lotterier, och sedan har vi spel på hästar, som sköts av AB Trav och galopp, förkortat ATG. I styrelsen för ATG sitter Johan Carlson, som även är generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.

Varför är detta ett problem? Folkhälsomyndigheten ska bl.a. övervaka den svenska spelmarknaden. Där ingår att yttra sig när regeringen ska ge tillstånd att arrangera spel om pengar. När detta sker brukar myndigheten alltid avstyrka, men när ATG:s tillstånd skulle förnyas senast avstod Folkhälsomyndigheten från att ta ställning på flera punkter.

Detta förhållande har kritiserats i flera medier. Branschföreningen för onlinespel (BOS) har bett Unibet, en av sina medlemsorganisationer, att anmäla denna jävsituation till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är inte bra om en generaldirektör yttrar sig om en verksamhet där hen har ekonomiska intressen.

BOS och ATG står dock inte alltid på motsatta sidor. Båda organisationerna har uttalat sig för ett licenssystem på den svenska spelmarknaden, som skulle göra det möjligt också för utländska spelbolag att bedriva spel i Sverige. Men när det handlar om hur systemet skulle se ut skiljer sig synsätten åt.

ATG vill att de bolag och organisationer som idag har tillstånd att bedriva spel ska särbehandlas även i framtiden, bl.a. genom lägre skattesatser. ATG vill också att reglerna ska tvinga onlinebolagen att ha lägre återbetalning till spelarna, men naturligtvis är det viktigt att samma villkor gäller för alla aktörer. Om de nya bolag som får licenser ändå hamnar i ett B-lag kommer det knappast vara intressant att vara ett licensierat bolag.

Spelbranschen är redan idag, trots att den till stor del är oreglerad, viktig för den svenska ekonomin. På samma sätt som det finns många framgångsrika utvecklare av dataspel i landet, som Dice och King, finns det även företag som specialiserat sig på utveckling av spel om pengar. Dessa spel säljs till utländska spelbolag, som kan erbjuda dem i sina nätcasinon. Flera av dessa svenska bolag är också medlemmar i BOS.